Brist på förskoleplatser är inte bara ett problem i storstäderna. Även i många mindre städer har man problem med att täcka de behov som finns.
Svenska kvinnor föder i genomsnitt 1,7 barn. Om befolkningen ska hållas på en jämn nivå krävs det ett snitt på 2,1 barn per kvinna, eftersom alla kvinnor inte föder barn. Att befolkningen i Sverige ökar något beror alltså till stor del på invandringen till landet.
Men även om befolkningsökningen inte är så kraftig råder det på många håll i landet brist på förskoleplatser. Det här problemet förknippas främst med storstäderna, men även på många mindre orter är det brist på förskoleplatser. Ett exempel, av många, är Eskilstuna, vilket har uppmärksammats av SVT:s regionala redaktion.
Vad beror det på?
Det kan finnas flera skäl till varför antalet förskoleplatser inte räcker till. Det går att göra prognoser, inte minst utifrån hur många barn som föds – de börjar ju inte på förskolan så fort de har fötts. Men det kan alltid ske en in- eller utflyttning, ofta kopplad till förändringar i näringslivet. När en ny verksamhet öppnar på en ort uppstår inte bara ett behov av bostäder, utan också av förskoleplatser. Ibland tar detta de ansvariga politikerna och tjänstemännen på sängen.
Men bristen på förskolor kan också bero på att de boende i ett område inte vill ha någon förskola där. Detta kan låta bakvänt, men har hänt mer än en gång. Många förskolor är inrymda i lokaler som ägs av bostadsrättsföreningar, och föreningarna kan av olika anledningar välja att säga upp förskolan. Detta problem är inte nytt, det uppmärksammandes redan 2001 av Aftonbladet. Den kommunala förskolan Flöjtblåsaren sades upp sedan hyreshuset där den var inrymd hade ombildats till bostadsrättsförening. Den nybildade föreningen ville nämligen bli en äkta bostadsrättsförening, och få lägre skatt. Därför sade man upp förskolan.
Bostadsrättsföreningar kan också sätta käppar i hjulet på andra sätt. 2011 ville företaget ScaDuMe öppna en förskola i en f.d. distriktssköterskemottagning i Torsång öster om Borlänge. En bostadsrättsförening protesterade, bl.a. med hänvisning till att barnen skulle låta en hel del, och att den ökade trafiken i samband med hämtning och lämning skulle leda till att lägenheternas värde sjönk.
Att det saknas förskoleplatser är naturligtvis inte bara ett problem. Det är också ett symtom på något som är positivt för de flesta kommuner: nämligen att invånarantalet ökar. I Burträsk i Västerbotten fanns plötsligt 14 barn fler än prognoserna förutspådde, vilket gjorde att man behövde större lokaler för förskolorna. För barn- och grundskolenämndens ordförande var det dock ett angenämt problem, eftersom det visade att det fanns en tillväxt i området. Situationen är likartad på andra håll i Skellefteå kommun, bl.a. i Ostvik och Drängsmark. Där har man bl.a. hyrt in sig i lokaler som tidigare tillhört Solviks folkhögskola för att få plats med barnen när antalet barnfamiljer ökar.
En konsekvens av bristen på förskoleplatser är att antalet föräldrakooperativ ökar. Det gäller både i städer och i glesbygden. I städerna har dock även föräldrakooperativen svårt att hitta lokaler, något som oftast är enklare på landet.