Barn i förskoleåldern

De flesta barn går på förskola från ett till fem års ålder. Under denna period utvecklas de på många olika sätt. Utvecklingen under barnets första levnadsår har egentligen inget motstycke senare i livet.

Det är under de första två åren som de flesta barn börjar gå och tala. Detta kan ske hemma eller på förskolan. Inte minst talet kommer ofta igång på förskolan. Vill man kunna kommunicera med barnen från en lägre ålder kan man lära dem teckenspråk. Enligt vissa forskare leder detta till att barnen får större ordförråd och högre IQ, men framför allt har de lättare att göra sig förstådda.

Mellan två och tre års ålder lär sig barnet också att springa, d.v.s. att förflytta sig snabbt utan att alltid ha en fot mot underlaget. Det är också i denna ålder som barnet vill göra så mycket som möjligt själva. ”Kan själv!” är en av de vanligaste replikerna i denna ålder. Barnet börjar även intressera sig för mitt och ditt, och delar inte gärna med sig av saker.

Det finns ett gammalt skämt om att ”minnet är bra men kort,” och detta gäller verkligen i denna ålder. Barnet har lätt för att minnas, men kan också glömma bort saker, åtminstone tillfälligt, ganska snabbt. Det är också i denna ålder som barnets intresse för färg och form vaknar, och kanske har intresset för vilka saker som tillhör barnet delvis med detta att göra.

När barnet blivit lite äldre, vanligen mellan 2,5 och 3 år, inträder den berömda trotsåldern, då barnets vilja verkligen låter sig höras. Trotsåldern behöver dock inte vara så konfliktfylld som ibland görs gällande – mycket beror på barnet själv, och på omgivningen. I denna ålder börjar barnet också att leka låtsaslekar, som konduktör eller tebjudning.

Tre och uppåt

Utvecklingen under barnets första tre levnadsår följer för det mesta ett bestämt mönster, även om det finns stora variationer inom det som betraktas som normalt. Från ungefär tre års ålder inträder dock en viktig förändring. Nu är det barnets personlighet som är helt avgörande för utvecklingen. Vissa treåringar kan skriva sitt namn, medan andra hellre klättrar eller leker utomhus.

Andra förändringar som inträder i treårsåldern är att barnet börjar utforska de filosofiska sidorna av tillvaron. Som förälder får man vara beredd på många frågor i stil med ”Varför då?” och ”Vad är det där?”. Även om många barn i denna ålder är rädda för spöken och monster så vill de samtidigt utforska det som de tycker är läskigt.

När barnet har fyllt fyra förbyts mycket av treåringens självständighet mot klängighet. Vissa fyraåringar kan bli förtvivlade om de inte kan vara i samma rum som någon av föräldrarna. I denna ålder börjar också barnets samvete utvecklas. Många fyraåringar funderar mycket över rätt och fel, och vad man får och inte får göra. Kanske hör intresset för könsroller, som många barn uppvisar i denna ålder, ihop med detta. Många föräldrar märker att deras döttrar börjar intressera sig för prinsessor, och sönerna för riddare eller cowboys. Troligen är dessa normer lika starka i samhället som de som säger att man inte får gå mot röd gubbe.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *